Showing posts with label family. Show all posts
Showing posts with label family. Show all posts

August 16, 2011

homesick

saya homesick.
tapi setiap kali balik still rasa janggal.
i know time heals, but i'm very sure it's not that fast.

sekarang... balik sebab rindu abah je...
dah takde feeling mcm i miss my bedroom, i miss my bantal etc.

i miss those times, bila tiap2 kali balik, mama akan masak all my favourite dishes;
especially ikan terubuk bakar and masak lemak ketam.
confirm ada!

i miss the feeling that someone remembers what i like and what i don't like.
i miss my mama, badly.

luckily, opah is there to make me feel good.
i have to drive about 1 hour from ipoh just to feel welcomed home again.
opah akan masak sedap2 kalau tau ku nak balik.
tapi opah masak tetap takkan sama dgn mama masak.

well, life goes on dib.
take it or leave it.

agaknya sebab masa pun beredar. i'm now married to the man i love.
sekarang dah takde istilah "my bedroom, my bantal" anymore.
semua dah kena share.
even "my fav place to eat cendol" pon dah jadi "our fav place to eat cendol"

again, life goes on.


February 21, 2011

adik-beradik

Eh, macam sebulan sekali plak update blog, adakah pada masa akan datang jadi 2 bulan sekali? hihi


Anyway, i think i never tell anyone about this.
How i've always wanted to have lil sisters/brothers, and also elder sisters.

I grew up with my elder brothers, tu yg jd kasar kot.
Bukan takde perasaan nak main teddy bears, barbie, masak2,
in fact i played with those girlish2 stuffs, tapi bosan.
Sebab? Takde kawan nak main.
Dulu kawan2 perempuan semua dok jauh2, yg duduk dlm satu taman perumahan yg sama ade sorg je. Tp she was way toooo girlish yang takleh berpanas sume tu, again, bosannn.

Last2 i joined my brothers dgn kawan2 dorg main senapang2 (gune peluru biji terung tu), lompat2 longkang, masuk ladang kelapa sawit, panjat2 pagar, main gasing, layang-layang.
Tu yg gelap tuh skang, tsk tsk.

source : google


Main teddy bears jugak, sorang2. pathetic gila. jadi cikgu, and teddy2 tu semua jadi anak2 muridku. Siap blackboard kecik, buku latihan, dgn kapur tulis tu sekotak, kapur kaler2 sekotak, tsk. Jadi cikgu yg garang plak tu, sket2 baling kapur, sepak teddy la, camno tuh?

source : google


Kesimpulannye, jadi anak bongsu ni boring, especially takde adik beradik sejantina yang bleh dibawak main. Baju pon nak share ngn sape? Habis ako tiru baju2 abang2ku, brand nak Puma, Cheetah, BUM, paling power skali zaman tu Adidas aa, sume saiz lelaki yer, jersey bola pun ako pakai, hahaha, skirt? jangan harapp. start form3 baru ade intention nak pakai baju ade shape-shape sikit auwwwwch

Pernah tanya arwah mama, nape ako tade adik..
Mama cakap peranakan dia dah kene ikat, sebab lahirkan kitorg 3-3 guna kaedah caesarian.
Doc nasihatkan stop beranak.
So, here i am, the youngest and the only girl.

Tapi, keadaan tu dah berubah sejak abg2 kahwin, so I have 2 sisters in law skang.
Tetiba ade kakak, memula mmg susah nak accept. Mcm..err...tak biase...kot.
Lama2 skang dah ok, tapi still x sampai tahap pinjam2 baju la, takat pinjam lipstick je eheh & ade kawan gosip2 hihihi.

Keadaan bertambah berubah terus since 2.5months back.
Since I got married to my man.
Tetiba ade 4 adik, 3 laki sorg pompuan plus another kakak heeeeeeee :D
Yang ni memula pelik gak, tapi the feeling of accepting tu sgt kuat,
dah lame nak adik lah katekann.
And now, i'm officially a sister, walaupun pangkat kakak ipar je, but still I am :)

Satu perbezaan my own family and hubs' family.
Kitorang memang tak tunjukkan kasih sayang to each other.
Fyi, the 1st time my eldest brother hugged me was on my solemnization day.
In fact, masa arwah mama meninggal dulu, no one hug me to calm me down.
But i know how much they care, especially since i'm back for good :)



Hubs' siblings lain. Mmg lain. I can see that.
Tapi tu la, semua orang dibesarkan dgn cara lain2 kan.
Umur diaorg rapat2 so mmg fun, maybe sebab dorang ramaiii, so seronok hehe.






Life is wonderful when love is around, isn't it ? :)



August 2, 2010

Tolong Ingatkan Aku

Good morning !

It's Monday, but I'm feeling good. I drove all the way from Ipoh to office this morning.

It feels good sebab bukan selalu boleh merasa salam cium peluk parents before pergi kerja pagi2..

It feels good sebab bukan selalu balik rumah sendiri. In fact, I lost my way masa sampai Ipoh. Haha. Sebab before this, balik Ipoh bukan sendiri yg drive and lagi satu sebab is exit tol Ipoh makin complicated. Tol gate satu je, tapi exit ada 5.

It feels good sebab bukan lama lagi juga, boleh suka hati lari balik cari Abah bila menyampah dgn working life mcm ni.

It feels good sebab bukan selalu dapat spend masa mcm ni dgn Abah. And of course, Ummi.

It feels good sebab bukan lama lagi pun boleh menempel pergi mana2 pun ditemani oleh parents mcm ni.

It feels good sebab akhirnya berjaya menjadi maksu yg bertauliah melayan Fahim sehari suntuk mcm ni.

It feels good sebab bukan lama lagi pun boleh buat keputusan unpredictable-suke-hati-aku-lah mcm ni.


Semoga dipermudahkanNya, Amin.